Ordlista

Formellt: Varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med (se 15 kap 1 § miljöbalken).Formellt: Varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med (se 15 kap 1 § miljöbalken).

Lätt nedbrytbart organiskt avfall. Animaliskt och vegetabiliskt avfall som lämpar sig för biologisk behandling.

Gas som bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material. Består huvudsakligen av metan och koldioxid. Kallas biogas när den tas tillvara och ses då som en tillgång. Jämför med deponigas som egentligen är samma sak som biogas men utgör ett problem om den inte kan nyttiggöras. Biogas kan användas direkt i värmeanläggningar men måste uppgraderas till högre energiinnehåll om den ska användas till fordonsbränsle.

Återvinning av humus, näring och/eller energi ur organiskt avfall genom rötning eller kompostering. Rötning ger biogas och kompostering ger kompostjord. I de fall då man rötar är det också lämpligt att kompostera det material som återstår efter rötningsprocessen, så att man får både biogas och kompostjord.

Avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen startat. Får användas som bränsle i särskilt godkända anläggningar med effektiv förbränning och rökgasrening.
 

Upplag för avfall som inte avses flyttas – det man tidigare kallade "tipp". Dagens deponier utformas och sköts enligt omfattande bestämmelser som gör att de skiljer sig väsentligt från äldre tippar.
 

Gas som bildas i en deponi genom anaerob (syrefri) nedbrytning av organiskt avfall. Eftersom deponering av organiskt material nu är förbjudet uppkommer deponigas mest ur gammalt avfall. Deponigasen består till stor del av metan som bidrar till den ökande växthuseffekten. Vid större deponier kan man ta hand om deponigas och använda den för uppvärmning eller fordonsdrift.
 

I princip allt som drivs med el från nätet eller batteri. Omfattas av producentansvar och ska hanteras separat från annat avfall enligt de regler som gäller i varje kommun.
 

Förbränning av avfall eller biogas/deponigas med utvinning av el och/eller värme eller användning av biogas/deponigas för fordonsdrift.
 

Avfall som har en eller flera farliga egenskaper, till exempel giftigt, cancerframkallande, explosivt eller brandfarligt. Formellt: avfall som är markerat med asterisk i Avfallsförordningen bil. 2 eller annat avfall som har en eller flera farliga egenskaper enligt bil. 3.
 

Separat del av avfall (materialslag eller kvalitet) som inte har blandats med annat material eller som har utsorterats ur en blandning.
 

Hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl.
 

Avfall som kommer från hushåll samt avfall som kommer från annan verksamhet och som till sin typ eller sammansättning liknar det avfall som kommer från hushåll.
 

Avfall som inte kan förbrännas även om energi tillförs. Exempelvis sten, metaller och keramik.
 

Biologisk behandlingsmetod där organiskt material bryts ner med tillgång till syre. Slutresultatet blir kompostjord vars kvalitet varierar med utgångsmaterialets sammansättning.

sortering
Sortering eller separering av avfall på samma plats där det uppkommit, till exempel i hushållet.
 

Den del av hushållsavfallet som läggs i kärl eller säck, det vill säga exklusive material till återvinning, grovavfall, elavfall och farligt avfall.
 

Lakvatten är vätska, ofta nederbörd, som passerar igenom en deponi, till exempel hushållsavfall. Ofta är vattnet förorenat. Nedanför soptippar bildas ofta en så kallad laksjö.

Organiskt avfall som lämpar sig för rötning eller kompostering, det vill säga vegetabiliskt och animaliskt material. Kallas även bioavfall.
 

Mindre anläggning för mottagning av hushållens farliga avfall, ofta förlagd till en återvinningsstation.
 

Avfall som innehåller organiskt kol. Omfattar förutom det lätt nedbrytbara bioavfallet också bland annat trä och plast. Uttrycket används ibland, något felaktigt, som synonym till bioavfall.
 

Den som yrkesmässigt tillverkar, importerar eller säljer en vara eller en förpackning (varuproducent) eller den som i sin yrkesmässiga verksamhet frambringar avfall som kräver särskilda åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl (avfallsproducent). Se 15 kap. 4 § miljöbalken.
 

Biologisk behandlingsmetod där organiskt material bryts ned anaerobt (utan tillgång till syre). Vid processen bildas biogas. 
 

De temperaturer som brukar användas i biogasprocesser är cirka 37ºC (mesofil rötning) respektive cirka 55ºC (termofil rötning). Det är vid dessa temperaturer som mikroorganismerna växer som bäst inom det mesofila respektive termofila området.
 

Myndighets kontroll av att verksamheter och åtgärder följer gällande bestämmelser. I detta sammanhang speciellt tillsyn över miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken.
 

Fortsatt eller förnyad användning av produkt sedan den en eller flera gånger fyllt sin funktion, eventuellt efter enklare åtgärder som rengöring eller reparation.
 

Användning, behandling eller omhändertagande av material, näringsämnen eller energi från avfall.
 

Bemannad större anläggning för mottagning av grovavfall, trädgårdsavfall, elavfall, farligt avfall, förpackningar med mera.
 

Obemannad mindre station för mottagning av förpackningar och returpapper. Drivs av FTI, Förpacknings- och Tidningsinsamling.