Pandemin, kriget och biogasen!

På grund av Rysslands invasion i Ukraina har EU-kommissionen beslutat att skjuta upp de lagförslag som förväntades i mars. Det gäller regler som ska stoppa förlusten av biologisk mångfald, minska användningen av bekämpningsmedel och återställa naturvärden.
Återigen finns det stora och viktiga händelser som tar plats i våra liv. Och den platsen behöver vi förstås skapa för detta just nu. Jag kan dock inte låta bli att undra när tiden kommer att finnas för att förändra och agera för planetens bästa?
 
Min förhoppning är att vi nu efter pandemin bättre förstår nyttan och vikten av att ta hand om våra resurser, samverka och av att vara tillräckligt självförsörjande i Sverige.

När kriget pågår i Ukraina stiger oljepriserna och fossila drivmedel når oanade höjder. Kan vi snabbare ställa om till fossilfria alternativ? Kan lantbrukarna gödsla med fossilfria alternativ? Ukraina har fantastisk odlingsmark vilken vi i Sverige får mycket av vårt spannmål ifrån. Står vi inför en matkris framöver? 
Med dessa frågor som bakgrund, har vi då tid för endast långsiktiga miljöfrågor? Eller ska vi försöka samverka om de kortsiktiga också?

Sista dagarna i mars var elpriset oerhört högt i södra Sverige medan det var billigt i norr. Vi har en överföringsledning i Sverige där det har skapats en flaskhals. Vi måste bygga bort den. Det var svårt att förstå när Försvarsmakten sa nej till planerna att bygga ut vindkraften här nere i Hanöbukten men nu har vi kanske fått ett annat perspektiv på detta.Tänk om vi i Blekinge då kunde låta försvaret få ta den plats de behöver här medan våra vänner i norr skulle kunna få möjlighet att ta hand om försörjningen av el. Kompensera de kommuner som vill och kan bygga vind- och vattenkraft så att de får incitament för att satsa på annat i sin kommun och möjliggör så att elen som produceras i överskott i norr blir tillgänglig för oss i söder.

Biogasen
I Blekinge kan vi bland annat satsa på biogasen. I Norden ser vi biogasen som en hållbarhetslösning, inte bara en avfallslösning. Biogas skapar vi genom att vårt avfall skapar metangas. I den processen skapas, från matavfall och processvatten, ett fint organiskt gödsel vilket är fantastiskt för lantbrukarna som sprider det på åkrarna. VMAB tvättar gasen och gör den till fordonsgas utan kemikalier eller tillsatser. Sen tankar vi våra sopbilar med det och samlar in ert matavfall. Och så har vi bildat ett naturligt kretslopp. Det är ett viktigt steg att ta bort konstgödseln, genom att ta bort den minskar vi klimatpåverkan. Nu fiskar vi ur haven, vi skördar torv som en storindustri och så eldar vi med den, vi använder fossila energier, naturgas och oljor som vi sen skickar ut som en helt ny koldioxid som aldrig funnits i atmosfären. Det är inte långsiktigt hållbart. Biogasen använder det som redan finns och så går det runt som ett kretslopp. 

Vi märkte under pandemin att vi hade för dåligt med lager i Sverige av både bland annat livsmedel och mediciner. Har vi försörjning så vi kan klara oss nu under krig i Europa med energi och livsmedel? 

Pandemieffekten
En del av pandemieffekten är att en större del av befolkningen flyttat från storstaden och ut på landet, man skaffar djur och man försöker i större mån göra sig självförsörjande. Vi behöver tänka självförsörjande även nationellt för att klara vår förbrukning av energi samtidigt som vi tar hand om vår miljö. Och jag menar att biogasen är vår hållbarhetslösning! Den bygger på en samverkan mellan företag, samhälle och skola (inklusive forskning) och den möter de stora samhällslösningarna. Den 1 januari 2022 bildades BSRC (Biogas Solution Research Center) genom att bland annat Energimyndigheten beslutade om ett femårigt bidrag om 60 miljoner kronor. Nytt är även att Chalmers har tagit fram en beräkningsmodell, AVTA (AVfall, Transport och Analys) för, i första hand, företagen i transportsektorn. Detta kan hjälpa kommuner att förstå vilka åtgärder som kommer att ha störst effekt för att minska utsläpp och energianvändning. Det gör det också möjligt att sätta långsiktiga mål i avfallsplanerna och att göra jämförelser mellan olika kommuner.
För att kunna följa klimatmålen mot fossilfritt så är det även viktigt att förstå hur energianvändningen påverkar. Mycket handlar idag om eldrivna fordon men även el är en begränsad resurs. Vi ska år 2045 ha en fossilfri transportsektor och det krävs kvalitetssäkra modeller för att kunna analysera och agera mot rätt val.
 
Detta är förstås mina åsikter som gärna får ifrågasättas.
Men jag hoppas att vi nu lär av det pandemin lärde oss. 
Vi behöver se över våra resurser.
Vi behöver samarbeta mera.
Vi behöver börja ställa om klimatsmart.
Och i Blekinge behöver vi börja satsa på vår biogas!

Tillsammans är vi miljöhjältar!
Susanna Strandberg, VD Västblekinge miljö AB 2022-05-12