Ja absolut! Genom att inte köpa nytt utan i stället se till att dina kläder och andra produkter av textil används en längre tid kan du minska klimat- och miljöpåverkan.

I genomsnitt köper varje person 25 nya plagg varje år. År 2023 var konsumtionen av textil drygt 11 kilo per person, och närmare 8 kilo slängdes i soppåsen. Av den textil som slängs beräknas mer än hälften vara i användbart skick, alltså helt och rent.

Efter att textilavfall samlats in är nästa steg sortering. Det är avgörande för att det insamlade textilavfallet efter kontroll, rengöring och reparation ska kunna återanvändas eller materialåtervinnas på bästa sätt.

Textil som ska förberedas för återanvändning sorteras idag manuellt då det kräver professionell kunskap om mode, trender och efterfrågan i secondhandbutiker. Detta är tidskrävande och genomförs endast i liten skala i Sverige. Hanteringen medför också stora kostnader.

Textilavfall som ska materialåtervinnas behöver sorteras på fibernivå. I dagsläget finns bara en anläggning i Sverige för denna typ av sortering.

Det finns få anläggningar för återvinning av den sorterade textilen, men flera utvecklingsprojekt pågår.

Idag exporteras insamlad textil och textilavfall ofta till Baltikum eller Centraleuropa där det kan sorteras på uppemot 300 olika fraktioner. Över 65–75 procent av textilierna återanvänds.

... som jag tror att någon annan skulle kunna få nytta av?

Frivilligorganisationer jobbar med att samla in textilier som kan återanvändas. Så ja, du kommer fortsatt kunna lämna in dina textilier, exempelvis hela och rena byxor, tröjor och gardiner, till frivillighetsorganisationer. Det som inte du längre behöver eller önskar ha kvar, kan göra någon annan jätteglad!

Om dina textilier är smutsiga, mögliga eller blöta ska de läggas i containern för energiåtervinning. Informera personalen om du har sådana textilier. Om kläderna är kontaminerade med olja ska de istället sorteras som farligt avfall.

Konsumtionen av textil är hög inom EU och ligger i Sverige på drygt 11 kilo per person och år1. Samtidigt använder vi våra textilier en allt kortare tid – slit och släng har blivit köp och släng. Syftet med det nya kravet är att bidra till en mer cirkulär hantering av textilavfall, det vill säga ökad återanvändning, second hand, och materialåtervinning, att materialet tas till vara och blir till nya produkter.

Idag går tyvärr mycket textil till energiåtervinning, det vill säga att det blir till värme och el. En stor del hade kunnat återanvändas, eller om textilen är trasig och utsliten, materialåtervinnas. En färsk undersökning visar att ungefär hälften av det som slängs är textilier som hade kunnat återbrukas.

Den svenska textilkonsumtionen orsakar idag utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. Inte helt lätt att förstå hur mycket det är, men vi kan jämföra det med utsläpp från med bil som kör 850 000 varv runt jorden. Då inser vi att det behövs en förändring.

Du kan lämna ditt textilavfall på våra återvinningscentraler eller återvinningsstationer, där de hanteras och behandlas på ett sätt som främjar återvinning och minskar belastningen på våra naturresurser.

...tygspill, mjukisdjur/mjuka leksaker, väskor i textil (tex. väskor på hjul), skinnväskor som textilavfall?

Textilavfall är avfall som består av kläder av textil, hemtextil, inredningstextil, väskor av textil och accessoarer av textil.

Kuddar, täcken, bolster, garn, textilväskor och tygspill från sådant gods bör därför kunna räknas som textilavfall. Ha som regel att textilavfall ska vara produkter som huvudsakligen består av textil.

Det är däremot svårt att se att mjukisdjur och mjuka leksaker ska kunna räknas som textilavfall i form hemtextil, även om de är delvis eller till största delen tillverkade av textil.

Nästan allt som är vävt, stickat eller tovat av textil, oavsett om det är naturmaterial eller inte, ska lämnas till återvinning.

Här listar vi några exempel för att göra det ännu tydligare:

• Kläder av textil: tröjor, skjortor, byxor, underkläder och strumpor.

• Hemtextil: sängkläder, handdukar, dukar, gardiner, filtar och mattor.

• Väskor av textil: handväskor, textilkassar, sminkväskor och fodral.

• Accessoarer av textil: slipsar, näsdukar, hattar och kepsar.

De nya reglerna gäller överallt där textilavfall uppstår, i hushåll och i verksamheter, och inte bara i Sverige utan inom hela EU.

Från och med 1 januari 2025 ska textilavfall sorteras ut från annat avfall och samlas in separat. Detta gäller inte bara i Sverige, utan inom hela EU.

Det nya kravet innebär du inte längre får kasta trasiga kläder och andra kasserade textilier i ”den vanliga soppåsen”, restavfallet. Textilavfall ska i stället sorteras ut och lämnas till kommunens insamlingssystem.

De ska sorteras på återvinningscentralen eller återvinningstationen.