Ja absolut! Genom att inte köpa nytt utan i stället se till att dina kläder och andra produkter av textil används en längre tid kan du minska klimat- och miljöpåverkan.

I genomsnitt köper varje person 25 nya plagg varje år. År 2023 var konsumtionen av textil drygt 11 kilo per person, och närmare 8 kilo slängdes i soppåsen. Av den textil som slängs beräknas mer än hälften vara i användbart skick, alltså helt och rent.

Efter att textilavfall samlats in är nästa steg sortering. Det är avgörande för att det insamlade textilavfallet efter kontroll, rengöring och reparation ska kunna återanvändas eller materialåtervinnas på bästa sätt.

Textil som ska förberedas för återanvändning sorteras idag manuellt då det kräver professionell kunskap om mode, trender och efterfrågan i secondhandbutiker. Detta är tidskrävande och genomförs endast i liten skala i Sverige. Hanteringen medför också stora kostnader.

Textilavfall som ska materialåtervinnas behöver sorteras på fibernivå. I dagsläget finns bara en anläggning i Sverige för denna typ av sortering.

Det finns få anläggningar för återvinning av den sorterade textilen, men flera utvecklingsprojekt pågår.

Idag exporteras insamlad textil och textilavfall ofta till Baltikum eller Centraleuropa där det kan sorteras på uppemot 300 olika fraktioner. Över 65–75 procent av textilierna återanvänds.

... som jag tror att någon annan skulle kunna få nytta av?

Frivilligorganisationer jobbar med att samla in textilier som kan återanvändas. Så ja, du kommer fortsatt kunna lämna in dina textilier, exempelvis hela och rena byxor, tröjor och gardiner, till frivillighetsorganisationer. Det som inte du längre behöver eller önskar ha kvar, kan göra någon annan jätteglad!

Om dina textilier är smutsiga, mögliga eller blöta ska de läggas i containern för energiåtervinning. Informera personalen om du har sådana textilier. Om kläderna är kontaminerade med olja ska de istället sorteras som farligt avfall.

Konsumtionen av textil är hög inom EU och ligger i Sverige på drygt 11 kilo per person och år1. Samtidigt använder vi våra textilier en allt kortare tid – slit och släng har blivit köp och släng. Syftet med det nya kravet är att bidra till en mer cirkulär hantering av textilavfall, det vill säga ökad återanvändning, second hand, och materialåtervinning, att materialet tas till vara och blir till nya produkter.

Idag går tyvärr mycket textil till energiåtervinning, det vill säga att det blir till värme och el. En stor del hade kunnat återanvändas, eller om textilen är trasig och utsliten, materialåtervinnas. En färsk undersökning visar att ungefär hälften av det som slängs är textilier som hade kunnat återbrukas.

Den svenska textilkonsumtionen orsakar idag utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. Inte helt lätt att förstå hur mycket det är, men vi kan jämföra det med utsläpp från med bil som kör 850 000 varv runt jorden. Då inser vi att det behövs en förändring.

Du kan lämna ditt textilavfall på våra återvinningscentraler eller återvinningsstationer, där de hanteras och behandlas på ett sätt som främjar återvinning och minskar belastningen på våra naturresurser.

...tygspill, mjukisdjur/mjuka leksaker, väskor i textil (tex. väskor på hjul), skinnväskor som textilavfall?

Textilavfall är avfall som består av kläder av textil, hemtextil, inredningstextil, väskor av textil och accessoarer av textil.

Kuddar, täcken, bolster, garn, textilväskor och tygspill från sådant gods bör därför kunna räknas som textilavfall. Ha som regel att textilavfall ska vara produkter som huvudsakligen består av textil.

Det är däremot svårt att se att mjukisdjur och mjuka leksaker ska kunna räknas som textilavfall i form hemtextil, även om de är delvis eller till största delen tillverkade av textil.

Nästan allt som är vävt, stickat eller tovat av textil, oavsett om det är naturmaterial eller inte, ska lämnas till återvinning.

Här listar vi några exempel för att göra det ännu tydligare:

• Kläder av textil: tröjor, skjortor, byxor, underkläder och strumpor.

• Hemtextil: sängkläder, handdukar, dukar, gardiner, filtar och mattor.

• Väskor av textil: handväskor, textilkassar, sminkväskor och fodral.

• Accessoarer av textil: slipsar, näsdukar, hattar och kepsar.

De nya reglerna gäller överallt där textilavfall uppstår, i hushåll och i verksamheter, och inte bara i Sverige utan inom hela EU.

Från och med 1 januari 2025 ska textilavfall sorteras ut från annat avfall och samlas in separat. Detta gäller inte bara i Sverige, utan inom hela EU.

Det nya kravet innebär du inte längre får kasta trasiga kläder och andra kasserade textilier i ”den vanliga soppåsen”, restavfallet. Textilavfall ska i stället sorteras ut och lämnas till kommunens insamlingssystem.

Det är viktigt att sortera sitt avfall korrekt för att främja återvinning, minska miljöpåverkan och spara naturresurser, vilket bidrar till en hållbar framtid för kommande generationer.

Om du har slängt fel typ av sopor eller felsorterat avfall i kärlet, till exempel farligt avfall eller elektronik, kan tömningen nekas.

• Vänd alltid kärlets draghandtag utåt, mot vägen eller chauffören, vid tömning.
• Placera kärlet max 2 meter från farbar väg för att underlätta åtkomst.
• Se till att inget blockerar vägen till kärlet, så att det blir lätt att tömma.

Det kan finnas flera orsaker till detta, och oftast handlar det om att något har hindrat tömningen eller att kärlet inte uppfyller de krav som ställs.

Några av de vanligaste anledningarna är:

• Kärlet är felaktigt placerat
• Vägarna till kärlen är blockerade eller svårtillgängliga
• Kärlet är överfullt eller för tungt
• Felsorterat avfall
• Avfallet sitter fast i kärlet
• Ändrade tömningsdagar vid storhelger

Läs mer om anledningar till att ditt kärl inte har blivit tömt här!

Nej, matavfallet får endast läggas i de papperspåsar som VMAB tillhandahåller. Detta för att matavfallet skickas till vår anläggning i Mörrum för att rötas och sedan bli biogas. Plastpåsar och biopåsar stör denna process. 

Ja, från den 1 januari 2024 blev det obligatoriskt för alla i landet att sortera ut sitt matavfall. 

Från den 1 januari 2027 får kommunerna (VMAB) enbart ersättning för ÅVS:er med insamling av skrymmande förpackningar av papper och plast. Skrymmande förpackningar är till exempel stora kartonger av wellpapp som inte får plats i kärlet vid bostaden. Därför kommer vi utreda vilka ÅVS:er som ska finnas kvar efter 1 januari 2027. Eftersom alla hushåll ska ha FNI från och med 2027, så menar lagstiftarna att behovet av ÅVS:er för övrigt förpackningsavfall kommer att minska. I Avfall Sveriges Frågor och svar om förpackningsavfall får du mer information på nationell nivå. 

Det är bara hushållen (dvs privatpersoner) samt samlokaliserade verksamheter som får lämna förpackningsavfall på ÅVS:er.

Städningen kommer att utföras av VMAB:s egen personal. Eventuell felanmälan görs till vår kundservice via ett formulär som finns här på vår webbplats. På varje station finns en qr-kod som du kan scanna för att komma direkt till formuläret.

ÅVS:erna kommer att tömmas av VMAB:s upphandlade entreprenör. VMAB ansvarar för tömningen.

Ja, VMAB har tagit över ansvaret för samtliga ÅVS:er i vår region. 

Från den 1 januari 2024 gick ansvaret för ÅVS:erna över till landets kommuner. I vår region har VMAB fått i uppdrag av ägarkommunerna att ansvara för driften av ÅVS:erna

På våra återvinningscentraler finns personal som visar dig till rätta och svarar på frågor om hur du sorterar avfallet. Här kan du som är bosatt eller har ett fritidshus i Karlshamn, Sölvesborg eller Olofströms kommun lämna samma slags avfall som på en återvinningsstation plus elavfall, farligt avfall samt grovavfall som trädgårdsavfall, trä, deponi, schaktmassor, wellpapp, brännbart, järn och metallskrot.

Återvinningsstationerna är obemannade och till för hushåll som vill lämna pappersförpackningar, metallförpackningar, plastförpackningar, färgat eller ofärgat förpackningsglas. På återvinningsstationerna kan du även lämna småbatterier.

ÅVC och ÅVS i vår region drivs av VMAB och finansieras genom avfallstaxan.
 

Den nya lagstiftningen innebär att dina kostnader för förpackningsavfall har förändrats, det har inneburit i de flesta fall en sänkning i avfallstaxan. I vår abonnemangsväljare kan du se priserna för just ditt hushåll och kommun.

Grunden är att producenterna framöver ska bekosta FNI av förpackningsavfall. VMAB får en schablonersättning, baserad på hur stor mängd förpackningsavfall vi samlar in och hur många hushåll som har FNI. Producenterna täcker insamlingskostnader för ett normalbehov och normal service, inte för olika tilläggstjänster som dragväg och extra tömningar eller om man har avsevärt mycket mer förpackningar än vad som normalt uppstår i hushåll. 
 

Nej, i dagsläget kommer andra föremål än förpackningar inte samlas in fastighetsnära (utifrån vilket material det består av). Men det går bra att sortera dessa på någon av VMAB´s återvinningscentraler. 

Enligt Naturvårdsverket är en LIP: ”en stationär, sammanhållen och avgränsad yta där kommuner tillhandahåller avfallsbehållare för hantering av avfall där ALLA som ska nyttja dem kan lämna sitt utsorterade förpackningsavfall”. Exempel på LIP är våra återvinningsstationer och återvinningscentraler. 

Även tidningar (returpapper) bör hämtas vid bostad, men det är inget lagkrav. Kommunerna tog över ansvaret för att samla in returpapper den 1 januari 2022, något som tidigare sköttes av producenterna. 
Läs mer om FNI av returpapper här 
 

Stora förpackningar, som exempelvis tv- och möbelkartonger eller stora bitar cellplast (frigolit), som inte får plats i kärlet ska du precis som tidigare lämna på en återvinningsstation eller återvinningscentral. Detta gäller också om du har mer förpackningar än vad som får plats i kärlet hemma. 

Ja, alla hushåll måste sortera sina förpackningar och lämna till insamling för återvinning. Det har varit lag på detta i Sverige sedan 1994 så det är inget nytt. 

Förpackningar av papper, glas, plast och metall. Dessa avfall ska VMAB hämta fastighetsnära. Förpackningar av trä, textil, keramik och porslin ska också sorteras ut. Dessa förpackningar kan lämnas på våra återvinningscentraler. 

Från 1 januari 2027 måste alla hushåll i Sverige ha fastighetsnära insamling av förpackningar. 

Definitionen av fastighetsnära insamling (FNI) är: insamling från en fastighet där ett hushåll har avfall eller – om sådan insamling inte är möjlig med hänsyn till fastighetens utformning och belägenhet, trafiksäkerhet eller andra omständigheter – insamling från en plats i nära anslutning till en fastighet där ett hushåll har avfall. 

Här hittar du information om våra olika ÅVC och vad de tar emot.

Här finns information och öppettider kring våra ÅVC.

Som villaägare med Maximiljö-system lägger du mjukplasten i restavfall.

Papperskassar är en förpackning och ska slängas i fraktionen för pappersförpackningar. Pappersfibern kan återvinnas upp till fem till sju gånger innan den är utsliten och förbränns.

Kärlen kan placeras på flera olika sätt. De kan båda placeras vid tomtgränsen eller bara köras fram vid tömningstillfällena med handtagen utåt gatan. Kärlen kan även separeras och placeras på olika ställen. Kanske väljer du att ha kärl 2 som töms oftare vid tomtgränsen och kärl 1 som töms mer sällan runt husknuten för att bara köras fram vid tömningstillfället. Tips att tänka på är att ställa kärl 2 med det komposterbara avfallet på en vädrad och skuggig plats. Detta för att undgå att det luktar illa från kärlet under sommaren.

Placerar man de två kärlen sida vid sida blir de ca 2 meter breda och ca 1 meter djupa.

Den 1 januari 2002 blev det förbjudet att deponera brännbart avfall och i och med det började flera kommuner att bygga förbränningsanläggningar för sitt avfall, då detta var ett ekonomiskt alternativ. Regeringens och riksdagens mål är dock inte att avfallet ska förbrännas, utan i första hand att det ska återanvändas och återvinnas. Anledningarna till att man satt upp målet att avfallet ska återvinnas snarare än förbrännas är flera, bland annat att återvinning är bättre ur miljöhänsyn än förbränning. Förbränning ger komplexa och svårrenade utsläpp då hushållsavfallet idag räknas som ett av de miljöfarligaste bränslena, dessutom blir 30 % kvar efter förbränningen i form av aska och denna måste läggas på deponi.

Att de krävs mer jobb av hushållen har sin grund i att regeringen har bestämt att den svenska avfallshanteringen ska förändras. Från att tidigare ha lagt nästan allt avfall på deponi måste vi först och främst försöka minska mängden avfall som uppstår och därefter återanvända, återvinna och kompostera avfallet. För att kunna göra denna förändring måste avfallet delas upp i ”rena fraktioner”, det vill säga det som går att kompostera för sig, ofärgat förpackningsglas som återvinns till nytt ofärgat glas för sig osv. Det är här varje hushåll får dra sitt strå till stacken genom att sortera avfallet redan vid källan, att källsortera. Att det sedan kostar mera beror på att detta nya sätt att omhänderta avfallet kräver fler och kunnigare människor, investeringar i forskning och ny teknik (fyrfackad bil, nya kärl) och inte minst stora informationsinsatser till allmänheten.

Kärlet placeras vid tömningen så att det blandade avfallet enbart kommer i det facket på bilen som är avsett för restavfall.

Nej! Det är absolut inte sant. Den bil som tömmer kärlen har fyra olika fack baktill på bilen. Insatskärlet lyft upp ur kärlet och töms i de två övre facken och själva kärlet töms i de två nedre facken. De två olika Maximiljö-kärlen töms dessutom vid olika tillfällen. När renhållningsbilen sedan kommer till VMAB:s anläggning i Mörrum töms de olika avfallsslagen på olika tipplatser.