Ja, från den 1 januari 2024 blev det obligatoriskt för alla i landet att sortera ut sitt matavfall. 

Från den 1 januari 2027 får kommunerna (VMAB) enbart ersättning för ÅVS:er med insamling av skrymmande förpackningar av papper och plast. Skrymmande förpackningar är till exempel stora kartonger av wellpapp som inte får plats i kärlet vid bostaden. Därför kommer vi utreda vilka ÅVS:er som ska finnas kvar efter 1 januari 2027. Eftersom alla hushåll ska ha FNI från och med 2027, så menar lagstiftarna att behovet av ÅVS:er för övrigt förpackningsavfall kommer att minska. I Avfall Sveriges Frågor och svar om förpackningsavfall får du mer information på nationell nivå. 

Det är bara hushållen (dvs privatpersoner) samt samlokaliserade verksamheter som får lämna förpackningsavfall på ÅVS:er.

Städningen kommer att utföras av VMAB:s egen personal. Eventuell felanmälan görs till vår kundservice via ett formulär som finns här på vår webbplats. På varje station finns en qr-kod som du kan scanna för att komma direkt till formuläret.

ÅVS:erna kommer att tömmas av VMAB:s upphandlade entreprenör. VMAB ansvarar för tömningen.

Ja, VMAB har tagit över ansvaret för samtliga ÅVS:er i vår region. 

Från den 1 januari 2024 gick ansvaret för ÅVS:erna över till landets kommuner. I vår region har VMAB fått i uppdrag av ägarkommunerna att ansvara för driften av ÅVS:erna

På våra återvinningscentraler finns personal som visar dig till rätta och svarar på frågor om hur du sorterar avfallet. Här kan du som är bosatt eller har ett fritidshus i Karlshamn, Sölvesborg eller Olofströms kommun lämna samma slags avfall som på en återvinningsstation plus elavfall, farligt avfall samt grovavfall som trädgårdsavfall, trä, deponi, schaktmassor, wellpapp, brännbart, järn och metallskrot.

Återvinningsstationerna är obemannade och till för hushåll som vill lämna pappersförpackningar, metallförpackningar, plastförpackningar, färgat eller ofärgat förpackningsglas. På återvinningsstationerna kan du även lämna småbatterier.

ÅVC och ÅVS i vår region drivs av VMAB och finansieras genom avfallstaxan.
 

Den nya lagstiftningen innebär att dina kostnader för förpackningsavfall har förändrats, det har inneburit i de flesta fall en sänkning i avfallstaxan. I vår abonnemangsväljare kan du se priserna för just ditt hushåll och kommun.

Grunden är att producenterna framöver ska bekosta FNI av förpackningsavfall. VMAB får en schablonersättning, baserad på hur stor mängd förpackningsavfall vi samlar in och hur många hushåll som har FNI. Producenterna täcker insamlingskostnader för ett normalbehov och normal service, inte för olika tilläggstjänster som dragväg och extra tömningar eller om man har avsevärt mycket mer förpackningar än vad som normalt uppstår i hushåll. 
 

Nej, i dagsläget kommer andra föremål än förpackningar inte samlas in fastighetsnära (utifrån vilket material det består av). Men det går bra att sortera dessa på någon av VMAB´s återvinningscentraler. 

Enligt Naturvårdsverket är en LIP: ”en stationär, sammanhållen och avgränsad yta där kommuner tillhandahåller avfallsbehållare för hantering av avfall där ALLA som ska nyttja dem kan lämna sitt utsorterade förpackningsavfall”. Exempel på LIP är våra återvinningsstationer och återvinningscentraler. 

Även tidningar (returpapper) bör hämtas vid bostad, men det är inget lagkrav. Kommunerna tog över ansvaret för att samla in returpapper den 1 januari 2022, något som tidigare sköttes av producenterna. 
Läs mer om FNI av returpapper här 
 

Stora förpackningar, som exempelvis tv- och möbelkartonger eller stora bitar cellplast (frigolit), som inte får plats i kärlet ska du precis som tidigare lämna på en återvinningsstation eller återvinningscentral. Detta gäller också om du har mer förpackningar än vad som får plats i kärlet hemma. 

Ja, alla hushåll måste sortera sina förpackningar och lämna till insamling för återvinning. Det har varit lag på detta i Sverige sedan 1994 så det är inget nytt. 

Förpackningar av papper, glas, plast och metall. Dessa avfall ska VMAB hämta fastighetsnära. Förpackningar av trä, textil, keramik och porslin ska också sorteras ut. Dessa förpackningar kan lämnas på våra återvinningscentraler. 

Från 1 januari 2027 måste alla hushåll i Sverige ha fastighetsnära insamling av förpackningar. 

Definitionen av fastighetsnära insamling (FNI) är: insamling från en fastighet där ett hushåll har avfall eller – om sådan insamling inte är möjlig med hänsyn till fastighetens utformning och belägenhet, trafiksäkerhet eller andra omständigheter – insamling från en plats i nära anslutning till en fastighet där ett hushåll har avfall. 

Här hittar du information om våra olika ÅVC och vad de tar emot.

Här finns information och öppettider kring våra ÅVC.

Som villaägare med Maximiljö-system lägger du mjukplasten i restavfall.

Papperskassar är en förpackning och ska slängas i fraktionen för pappersförpackningar. Pappersfibern kan återvinnas upp till fem till sju gånger innan den är utsliten och förbränns.

Kärlen kan placeras på flera olika sätt. De kan båda placeras vid tomtgränsen eller bara köras fram vid tömningstillfällena med handtagen utåt gatan. Kärlen kan även separeras och placeras på olika ställen. Kanske väljer du att ha kärl 2 som töms oftare vid tomtgränsen och kärl 1 som töms mer sällan runt husknuten för att bara köras fram vid tömningstillfället. Tips att tänka på är att ställa kärl 2 med det komposterbara avfallet på en vädrad och skuggig plats. Detta för att undgå att det luktar illa från kärlet under sommaren.

Placerar man de två kärlen sida vid sida blir de ca 2 meter breda och ca 1 meter djupa.

Den 1 januari 2002 blev det förbjudet att deponera brännbart avfall och i och med det började flera kommuner att bygga förbränningsanläggningar för sitt avfall, då detta var ett ekonomiskt alternativ. Regeringens och riksdagens mål är dock inte att avfallet ska förbrännas, utan i första hand att det ska återanvändas och återvinnas. Anledningarna till att man satt upp målet att avfallet ska återvinnas snarare än förbrännas är flera, bland annat att återvinning är bättre ur miljöhänsyn än förbränning. Förbränning ger komplexa och svårrenade utsläpp då hushållsavfallet idag räknas som ett av de miljöfarligaste bränslena, dessutom blir 30 % kvar efter förbränningen i form av aska och denna måste läggas på deponi.

Att de krävs mer jobb av hushållen har sin grund i att regeringen har bestämt att den svenska avfallshanteringen ska förändras. Från att tidigare ha lagt nästan allt avfall på deponi måste vi först och främst försöka minska mängden avfall som uppstår och därefter återanvända, återvinna och kompostera avfallet. För att kunna göra denna förändring måste avfallet delas upp i ”rena fraktioner”, det vill säga det som går att kompostera för sig, ofärgat förpackningsglas som återvinns till nytt ofärgat glas för sig osv. Det är här varje hushåll får dra sitt strå till stacken genom att sortera avfallet redan vid källan, att källsortera. Att det sedan kostar mera beror på att detta nya sätt att omhänderta avfallet kräver fler och kunnigare människor, investeringar i forskning och ny teknik (fyrfackad bil, nya kärl) och inte minst stora informationsinsatser till allmänheten.

Kärlet placeras vid tömningen så att det blandade avfallet enbart kommer i det facket på bilen som är avsett för restavfall.

Nej! Det är absolut inte sant. Den bil som tömmer kärlen har fyra olika fack baktill på bilen. Insatskärlet lyft upp ur kärlet och töms i de två övre facken och själva kärlet töms i de två nedre facken. De två olika Maximiljö-kärlen töms dessutom vid olika tillfällen. När sopbilen sedan kommer till VMAB:s anläggning i Mörrum töms de olika avfallsslagen på olika tipplatser.